Ljudböcker

Inläsningar av texter på olika ljudmedier har funnits enda sedan fonografen uppfanns. De senaste åren har dock utbudet av skönlitteratur på CD eller som MP3 ökat explosionsartat.

Till en början var det framför allt dikter och pjäser som spelades in på skiva. Detta berodde delvis på att de första ljudmedierna, som vaxrullar och stenkakor, inte hade särskilt lång speltid. En enda roman skulle då ta upp flera hyllmeter. På 30-talet började man i USA att framställa skivor med inläst prosa och poesi. Tanken var att synskadade på detta sätt skulle kunna ta del av bl.a. Edgar Allen Poes dikt Korpen, den amerikanska självständighetsförklaringen och många andra texter. Målgruppen var i första hand krigsveteraner som förlorat synen, eftersom dessa inte kunde läsa blindskrift. Efter andra världskriget utökades verksamheten, och studior för inläsning av litterära verk öppnades i många amerikanska städer.

Ljudböcker för alla

Länge var det många som associerade ljudböcker med synskadade, men det är det knappast någon i Sverige som gör längre. Det har nämligen visat sig att ljudböcker är ett utomordentligt sätt att göra en resa eller en promenad mer underhållande. En flygresa över Atlanten, eller en lastbilskörning från Hamburg till Trelleborg, blir betydligt trevligare om man samtidigt kan lyssna på Strindbergs Röda Rummet, eller Mankells Innan frosten. Tidigare såldes ljudböckerna på kassett eller CD, men numera går det även att få dem som MP3:or. På detta sätt kan man få plats med nästan hur många böcker som helst på en MP3-spelare eller smartphone.

Har man inte tid att läsa hela Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt kan man istället ta del av den som ljudbok. Det kommer naturligtvis att ta sin lilla tid att lyssna igenom den – 153 timmar närmare bestämt – men med tanke på att verket omfattar sju böcker, och sammanlagt 4215 sidor, är det ändå en tidsbesparing. Ljudboken kan man lyssna på samtidigt som man lagar mat, kör bil eller syr.